Sista veckan innan sommarlovet!

Sista veckan för Oscar i Primaryschool och i Morningside. Sista dagen i dag för Anna i pre-school. Sen börjar allvaret för henne. Precis som det alltid är innan skolavslutningar och i juletider så har det varit väldigt hektiskt. Och då har vi ändå minimerat julfirandet och kommer nästan inte ha några julklappar alls. Det blir ju ingen riktig jul här hur mycket man än försöker.

I måndags kom Eva, Signe och Ester hit för att baka pepparkakor och lussebullar. Pepparkaksdegen gjorde jag i helgen så den hade fått stå till sig i ett par dagar. Också har jag äntligen hittat färskjäst i affären dvs det är vår lokale delikatess- och grönsaksaffär som även har jäst. Man bakar tydligen inte med färskjäst här. Det är färdigpreparerade paket som gäller där man bara fyller på med vätska och stoppar in i ugnen. Väldigt spännande...

Vårt julbak blev i alla fall väldigt lyckat. Men några pepparkaksgrisar blev det inte i år. Det fick bli pepparkakskoala istället. Det funkar det med. Och kanske att lussebullarna blev lite torra men jag hittade ingen kesella så vad kan man begära. Eva bakade för att kunna ha lite bullar och pepparkakor att bjuda på på onsdag då dom skulle ha födelsedagskalas för Isak i kombination med Lucia. Det var igår. Nicke hade sin lediga dag och det var nog tur det för det blev en väldigt flängig dag.

Jag drog iväg till det nya IKEA på morgonen för att handla lite svenskt godis (Mikan skulle ha med sig det till "breakup-day") och lite sill och så tänkte jag se om jag kunde hitta en Luciakrona för kvällen. Nicke var hemma med småtjejerna. Det nya IKEA var stort och fint och har en massa grejer men inte några Luciakronor. Det fick bli lite glitter istället. Tog vägen hem förbi Carindale och köpte en Billabongkeps åt Isak samt hämtade ut Mikans skor som just kommit. Väl hemma drog Nicke iväg till nått ställe där han kunde fixa ett QLD körkort. Han kom hem precis när vi skulle åka iväg till skolan för att titta på årets sista parade.

Vi bänkade oss med parkmammorna vid poolens kortsida. Hiroko hade tipsat mig att ta med en stor handduk den här gången så att jag har något att torka tårarna med. :-P Hon och Rowan satt en bit ifrån oss. Vi satt runt poolen och det var så in i bängen varmt trots att vi satt under tak. Fötterna var dock i solen och blev grillade. Så började skolavslutningen. Det var tal av rektorn och ett par utmärkelser, nationalsången förstås och lite sånt där segt som man måste lyssna på. Nicke suckade och beklagade att han var tvungen att genomlida sånt här på sin lediga dag. Lika tråkiga som svenska skolavslutningar. Men barnen verkade ha kul och jag tycker faktiskt att det är rätt kul och mysigt att titta på alla barnen, föräldrarna och lärarna.

Sen var det dags att tacka av alla 7:orna. Dom ställde upp sig på rad och fick sen göra ett ärevarv runt poolen och upp bland alla eleverna på läktarna, ta emot folkets (elevernas) jubel, kanske krama om nån av lärarna osv - allt med nån segermusik i bakgrunden. Stämningen var hög och jag tycker att det var ett trevligt sätt att tacka av och säga hejdå till alla. Tyckte mig se att Hiroko torkade bort några tårar men när hon såg mig så kom hon rusandes med ett paket näsdukar. "in case you forgot the towel".

Sen tog alla 7:orna av sig skorna och ställde sig vid poolkanten, tog varandra i hand och på given signal så hoppade dom i med kläderna på. Vilken avslutning!!! Dom ville aldrig gå upp. Tror jag det - när det var så varmt. Phu - önskar att jag också hade fått hoppa i.


Direkt efter avslutningen (som dock inte är sista dagen i skolan konstigt nog) så åkte Oscar och jag tillsammans med Hiroko och Sam till CHAC för att handla uniform. Nicke tog hem tjejerna för att sen dra iväg till simskolan. Affären som tillhandahåller uniformer finns på skolområdet och det var en yttepytte liten lokal där det hängde kläder i långa rader, nytt och begagnat. En ensam liten expedit kom till vår hjälp. Lee och Jack var redan där. När vi äntligen fick klart för oss vilka kläder som vi var tvungna att införskaffa så började vi prova och rota bland second hand kläderna. Vi hittade faktiskt lite grann.

Efter två timmar var vi klara - det hade kunnat gå på 20 minuter om bara den gamla damen hade kunnat vara lite effektiv men hon skulle absolut expediera alla samtidigt och där kom och gick folk hela tiden. Varken hackat eller malet. Tur att det var en lokal med AC. Ut ur affären kom vi så småningom med 2 par mörkblå shorts och ett par sportshorts second hand, två par vita kortärmade skjortor, 3 par strumpor, 1 keps och en filthatt med brätte - nästan 1500 kronor fattigare. Men värst var hatten som kostade över 80 AUD. Vi kom inte hem förrän efter 17. Alla tjejerna stod i duschen efter simningen och vi andra gjorde oss också iordning för kvällen. Det var ju Lucia och vi hade lovat att ställa upp i Luciatåget med Printzarna.

Simon hade som vanligt fixat iordning världens godaste mat. Han är en baddare på att laga festmåltid. Dom började med glögg men det kändes helt fel med varm dryck i den här värmen. Synd för den var väldigt god också var det ju våra fina pepparkakor och lussebullar till. Dom gick åt. Annars var det grillat, tabouleh och sallad med en massa frukt i.

Efter maten var det dags att klä sig för Luciatåget. Det var dock lite begränsat med Luciaattribut så vi improviserade. Nicke och Simon virade lakan omkring sig och knöt fast bakom nacken. Evas väninna Angie (som varit i Sverige flera gånger) hade gjort fina stjärngossehattar i guld - så fina hattar hade dom aldrig haft förut. Jag hade en vit T-shirt och en vit handduk om livet, Anna ville ha sin vanliga klänning och Sara hade också sina vanliga kläder, Signe var den enda som hade riktigt linne och var så fin i det. Alla flickorna hade glitter i håret och några i midjan också. Vi hade inga pepparkaksgubbar eller tomtar men Angie var Rudolf med röda mulen - en ny medlem i Luciatåget. Nån Lucia hade vi inte alls eftersom vi inte hittat någon krona men det gjorde inget. Det var ingen som saknade henne ändå. Så sjöng vi det sedvanliga och enklaste Luciasångerna - Sankta Lucia, Pepparkaksgubbarna, Staffanvisan, Midnatt råder också för Angies skull även Rudolf med röda mulen. Oerhört stämningsfullt allting.


Efter den dagen var vi helt slut. Och idag har jag storhandlat till Mikans och Oscars sleepovers i helgen. Mikan har fredag till lördag och Oscar har lördag till söndag. Vet inte riktigt vad vi har gett oss in på... Sen hade vi en sista samling med parkmammorna innan jul och vi tog det på torsdagen istället eftersom inte alla går till skolan på fredag. Men Mikan och Oscar ska dit - they wouldn't miss it for the world även om det är cleanupday.

Idag tackade vi av alla lärarna och både mr Hermain och Ms Parsons har varit så nöjda med Oscar resp Mikan som elever. Deras betyg var också väldigt fina. Måste säga att deras betygsättning här är ganska bra men det måste ta en väldig tid för lärarna att skriva dem. Man betygssätts bokstäver A-E - dels för achievment och dels för effort. Dessutom skriver läraren en personlig kommentar för varje ämne och det är dessa kommentarer som måste ta evigheter för lärarna att skriva. Så det var imponerande helt klart.

Så fick vi se hur de nya klasserna kommer att bli. Anna kommer komma i en 1-2:a för trots språkproblemet (som hon nog kommer över snabbt) så tycker dom att hon är så mogen för sin ålder att hon lätt kan hänga med de lite äldre. Hon kan ju allt - läsa, skriva och räkna. Och dessutom kom hon i samma klass som Evie, Meghan, Hannah och Sarah. Hon slipper Olivia vilket jag tror är bra. Hennes fröken sägs också vara väldigt bra så det känns tryggt inför nästa år.

Mikan får en manlig lärare nästa år och Oscar har godkännt honom. Även parkmammorna säger att han är bra. Det ska bli spännande och se hur det blir för henne. Hon kom i samma klass som Kisaki, Emely och Jasmin vilket var bra men tyvärr inte med Holly och nye pojkvännen Corey. Men han ska försöka byta klass. Vi får väl se hur det går... På det hela taget blev det väldigt bra för dem alla. Det ser lovande ut.

I onsdags var det en fullspäckad dag - hela veckan har varit fullspäckad. Först hade Anna swim carneval och alla pre-schoolers visade upp sina färdigheter. Anna simmade freestyle hela poolen, 25 meter utan att stanna!!!! Gunilla och Nicke var med och fick njuta av den galna gympaläraren Mr Morrisen även om han just idag inte var fullt så galen inför alla föräldrarna. Men han drog i alla fall sin ramsa om vinnare och förlorare när dom hade haft lite lektävlingar (lagen var alltid uppdelade i flickorna mot pojkarna). Om killarna vann lät det - "Girls are weak, throw them in the creek! Boys are strong like King Kong!" Första gången jag hörde honom ropa ut det där blev jag mörk i blicken. Hoppas verkligen att han säger motsatsen när tjejerna vinner. Det gjorde han som tur var. Och just idag vann tjejerna hela tiden. ...girls are strong like King Kong!!!

Direkt efter carnevalen drog bror och syster Nyman ner till Surfers Paradise för att bl a sola, bada och åka jetbåt. Dom hade knappt påbörjat sin resa i Holden då de blev stoppade av en polisbil med fullt blåljus på. Det är klart man blir nervös och undrar vad man gjorde för fel? Men det var vanlig rutinkontroll och Nicke fick blåsa. Phuuu... När han sen skulle visa körkortet påtalade dom att han måste ha ett Queenslands körkort om han varit här längre än 3 månader. Ops! Det hade jag ingen aaaaning om - vilket inte var helt sant men det kunde ju inte polisen veta. Dom lät honom köra vidare.

Dom kom hem lagom till att vi skulle iväg på Oscars graduation dinner. En stor kväll för alla i year 7. Oscar hade hunnit med att klippa sig - tillräckligt kort den här gången. Han var nöjd när han gick därifrån i alla fall. Jag tycker också att det blev bra och det var en ganska cool kille som försvann ifrån sina föräldrar illa kvickt så fort vi kom till festen. Det var uppdukat i långbord och vi delade bord med Bates, Sones och några till. Alla 7:orna framförde en sång (Opportunity av Pete Murray - bra låt!) och en dans i bugg-stil som dom övat in. Dom var jätteduktiga! Sen var det en massa awards som skulle delas ut och en del tal som skulle framföras och rektorn delade ut graduation certificate till var och en. Alla föräldrarna fotograferade sin lilla älskling med rektorn - så även jag som ni kan se. :-)


Det var buffé för kvällen och valet stod mellan en övergrillad steak eller en överpannerad barramundi - pest eller kolera kan man väl säga. Det var en lätt kaotisk kväll men ändå rätt trevlig. Vi har alltid väldigt roligt med Rowan och Hiroko Bate (Sam och Kisakis föräldrar) och även Jacks föräldrar Gary och Lee Sones var trevliga. Det verkade också som att 7:orna tyckte att det var en lyckad kväll. Mikan hade också en fantastiskt rolig kväll och hon ville inte alls gå hem - inte ens när det var slut.


Morgonen därpå hade Anna konsert med sin klass. Dom hade övat in flera sånger bl a Australiens nationalsång, Jingel Bells och Broder Jakob på svenska och engelska. Anna berättade för alla (på engelska) att dom skulle sjunga Broder Jakob. Hon var jätteduktig. DOM var jätteduktiga!


Gunilla och jag och Sara förstås åkte sen till Coorparoo för att handla lite smycken i en affär som har lite allt möjligt. Gunilla kom ut med ett rosa och ett grönt halsband samt ett par gröna örhängen. Urcoola och designern är från Brisbane vilket var extra kul. Sen åkte vi till Brisbanes konstmuseum.

Sara hade somnat i bilen men vaknade efter en liten stund i museet och var på strålande humör. Hon älskade de stora ytorna där hon fick härja fritt - nästan. I delar av lokalen var det en ganska mjuk heltäckningsmatta. Rätt var det var började hon slå kullerbyttor!!! Nya färdigheter varje dag. Konsten på museet var väl inte den mest spännande och inte heller caféet vi åt lunch på och vi bestämde oss för att åka till Carindale och handla lite musik istället. Inte helt lätt faktiskt att hitta det vi ville ha (Panic at the disco och Pete Murray) så vi tvingades gå runt i flera affärer. Besöket i Carindale avslutades med en stinkande rusch genom hela köpcentrat och ett akut blöjbyte i parkeringshuset. Ibland är det extra kul med blöjbarn - not. Men när det var avklarat var det dags att hämta Anna i skolan. De stora gick hem med Sam och Kisaki.

Vi skulle ta med Viktoria hem för att leka. Jag var lite orolig att dom skulle få tråkigt - hon är inget vattendjur precis så jag kunde inte locka dem med poolen. Men det gick hur bra som helst och Anna bara bubblade på med sin engelska. Dom skrev julkort (dvs Anna skrev och Viktoria ritade för hon kan inte skriva så bra). Det är nått man gör i de lite högre årskullarna så det ville ju också Anna göra. Det närmsta vännerna får personliga hälsningar och de andra får bara ett kort. Dessa delas ut till alla vännerna - helst med en liten polkagris i kuvertet. Ganska gulligt faktiskt.

På kvällen hade vi vår avskedsmiddag för Gunilla. Vi bröt vår tradition med skaldjur sista kvällen för våra besökare och hade Tacos istället. Tänk att tiden går så fort och att Gunilla skulle hem redan. Jag skjutsade henne till flygplatsen följande morgon efter att jag lämnat Anna i pre-school. Det krockade lite med Mikans och Oscars swim carneval då de hade simtävlingar hela dagen och ffa Mikan hade stora chanser att placera sig. Jag hann titta på deras första lopp - freestyle 25 m innan jag skjutsade Gunilla. Jag satte mig bredvid Hiroko och Lee med min kamera redo. Oscar missade starten tyvärr men simmade bra även om han inte lyckades simma ikapp de andra helt. Mikan däremot tog guld i freestyle och jag började gråta. Tårarna gick bara inte att hejda. Herre gud va patetiskt! Tur att jag hade solbrillor. Hon skulle ta ytterligare ett guld (breaststroke) och ett silver (backstroke) innan dagen var slut.


Det var en väldigt intensiv fredag måste jag säga för efter den hysteriska swim carnevalen så gick vi i vanlig ordning till parken och hade det mycket trevligt. Väl hemma stekte Oscar pannkakor och jag gjorde Anna och Sara redo för kvällen. Nicke och jag skulle iväg på Christmas cocktail med Nickes jobb och barnen skulle vara ensamma hemma. Det gick hur bra som helst. Anna och Sara sov som små änglar när vi ringde hem och kollade hur det gick för dem. Cocktailen var helt OK och jag pratade ganska mycket med några nyanlända kvinnliga tyska radiologer. Vi kom väl inte hem förrän vid halvett-ett och då sov faktiskt även Oscar och Mikan.

På lördagen tog vi det lite lugnt och jag skjutsade Oscar till en kompis som hade sleepover för alla grabbarna i 7:an. Nicke och jag skulle iväg även den här kvällen, parkmammorna hade bestämt att ses tillsammans med respektive den här gången. Det såg i alla fall jag fram emot. Nicke var nog lite trött sen gårdagen så han körde. Vi plockade upp Janette och Anthony på vägen och beundrade deras nya juliga fasadbelysning och upplysta jultomteballong. Det finns några hus/trädgårdar som har sånna där riktiga förskräckliga hysteriska julbelysningar i alla möjliga färger och former. Sones har en sånn trädgård. Dom bor granne med Janette och Anthony så vi tittade lite på den också.

Eftersom Oscar inte var hemma den här kvällen så ville vi nog ändå ha barnvakt för Mikans trygghets skull. Janette hade fixat så att Tessa 15 år skulle komma. Dessutom skulle Megan sova över och hålla Mikan sällis. Den här gången gick det dock inte alls så bra att få Sara i säng så efter varmrätten drog Nicke hem och la Sara för att sen återvända till restaurangen. Tur att vi inte var så långt hemifrån. Kvällen var mycket underhållande och vi var väl ett 20-tal personer. Nicke hade fullt sjå att komma ihåg namnen. Det är ju omöjligt! När vi kom hem framåt halv ett snåret satt 3 sömndruckna tjejer i soffan. Så mycket barnvaktande var det väl inte med Tessa. Är bara Oscar hemma så behöver vi ingen barnvakt längre.

Idag har vi också tagit det ganska lugnt. Dvs inte jag för jag hängde med Janette till gymmet och gick på ett Aqua pass i en timme. Debra, Rachel och Catrina var också där och en massa annat folk, gammal som ung, tjock som smal, tränad som otränad. Det var jobbigt men kul och jag inser att jag nog måste skaffa mig en baddräkt så jag inte behöver oroa mig för att tappa byxorna vid upphoppen. Det här kommer jag nog göra fler gånger fast det dröjer nog innan jag får tillfälle igen.

Nu är det hög tid att hoppa i säng. Nicke och Oscar har just kommit hem från att ha sett nya Bondfilmen. Inge vidare... tyvärr.

YES! Oscar har blivit antagen till CHAC. Han blev jätteglad för beskedet i fredags. Jag firade med att ta med mig en flaska vitt till alla mammorna parken på eftermiddagen. Nu känns det som att hans nästkommande halvår kommer att bli bra för det är verkligen en trevlig skola och han får gå med sina vänner. Fredagarna i parken börjar bli ordentligt varma nu och alla skyr solen. Det gäller att hinna dit först så att man får skuggplatserna.

Annas klasskamrat Olivia bor precis intill parken och hennes pappa, som brukar hämta henne, frågar numera - när han upptäkt att vi alltid går dit - om det går bra att lämna henne där med oss. Hon är lite av en primadonna och bortskämd men Anna tycker att det är roligt att ha en egen kompis där så självklart går det bra. Sen vill dom gärna fortsätta att leka efter parken och det brukar bli hos oss då. Phu...

Mikan följde med Janette och Alec för att titta på Megans dansavslutning. Den pågick till 23 nån gång. Gunilla kom hem från Noosa vid 7 och Nicke kom lite senare. Oscar hade Chris här och sov över. Det var fullt ös med andra ord och vi åt en sen middag ute vid poolen.

Dagen därpå packade vi lite matsäck och tog bilen ner till Wet'n Wild World som är ett nöjesfält som i princip endast består av olika rutschkanor med vatten och för de yngsta finns lite småpooler och ett sjörövarskepp/klätterställning som det sprutar vatten ur från alla håll och kanter. Emellanåt kommer en jättedusch med vatten då en enorm hink högst upp på ställningen är full och tippar över. Barnen älskar det! Sara guppade runt i barnpoolen i omgångar, Anna följde ömsom med de stora och ömsom klättrade runt på sjörövarskeppet. De stora, ink Nicke och Gunilla provade alla möjliga livsfarliga och mindre livsfarliga åk. Dom fick också ägna sig åt en hel del köande.


Jag tog mest hand om småtjejerna. Där var massor med folk av alla möjliga sorter och vi blev lite förfärade över hur många som är tatuerade med enorma tatueringar på alla möjliga ställen, både unga som gamla. Det har verkligen blivit en trend, tyvärr. Såg nån tonårstjej som tatuerat in snövit, askungen och några till ur Walt Disney på hela överarmen och över till skuldran. Hur kul kan det vara när hon blir lite äldre?

Så där stod jag i barnpoolen och tittade på alla dessa människor av olika slag då jag plötsligt såg en av tennismammorna stå där med sin lilla dotter ungefär i Sara ålder. Helt otroligt att man ska springa på någon som man känner, när där är så mycket folk. Så många känner vi ju ändå inte här nere. Vi stod och pratade en stund men sen blev vi tvungna att ägna oss åt våra barn och hon försvann.

Jag stod och tänkte att hit borde man åka två familjer så att man har lite sällskap medan man ser efter de små. Och i nästa veva knackar nån mig på ryggen och där stod Eva Printz med lilla Ester på höften. Det var bara för mycket!!! Helt ovetandes om varandras planer hade vi båda bestämt att åka till Wet'n Wild samma dag. Båda för första gången. Dom var där med sina grannar. Och det löjliga var att Nicke hade frågat mig i bilen ner vad Printzarna hade för planer den här helgen och eftersom Evas föräldrar är här så bara antog jag att dom gjorde nått tillsammans med dem. Simon var dessutom jour visste jag. Så, nu hade jag lite sällskap medan vi bevakade de små. Mycket trevligt!


Eva, Signe, Anna och jag tog också en skön tur på Calypsoringarna (stora badringar man sitter på och gubbar runt med tusen andra i ett strömt vattendrag) medan Nicke badade med Sara. Gunilla tog hand om de stora - med nöje. Emellanåt fikade vi lite och pustade ut. Framåt eftermiddagen började det bli kallt att ständigt gå omkring blöt och dan och vi tjejer torkade oss och bytte om medan killarna tog några sista åk. Normalt brukar det stänga vid 17 men just idag var det öppet lite längre och man skulle visa en film kl.18. En film man tittar på ifrån vattnet men vi vuxna hade fått nog och bestämde att det var dags att åka hem. Det fick bli indisk take away som vi plockade upp på vägen hem. Thank God for take away!

Igår var det första advent och vi hade en slappardag. Det är helt omöjligt att uppbringa någon form av julkänsla. Hittade en adventsstjärna bland julgrejerna vi fått från Annertz och det blev väl lite bättre men... nä!

Nicke spelade golf med Nick och ytterligare nån läkare som jobbar privat och kör Mersa. Mikan åkte hem till Holly och dom skulle iväg och bada nånstans. Olivia ringde Anna och dom gjorde upp alldeles själva om att Anna skulle komma hem till Olivia den här gången. Imponerande av Anna! Jag skjutsade över henne.

Ingen av Oscars kompisar kunde hitta på nått med honom idag och han var uttråkad. Gunilla satt och läste i solen och jag pysslade lite och tog sen ett varv i poolen. Simmade drygt 100 längder. Det var skönt. Lekte lite med Oscar i poolen sen. Nicke kom hem och var helt slut efter rundan. Det var ju för varmt egentligen men golfen hade nog gått hyfsat bra ändå. På kvällen bröt ett åskoväder ut och Gunilla och jag tog barnen på bio och såg Open Season. Barnen tyckte om den men jag tycker den var sådär. Men först såg jag till att dra ut alla kontakterna till datorer, telefoner och annat känsligt. Vi bor ju trots allt högt upp på en kulle och det är ju rätt utsatt i oväder.

Idag är det ny vecka och vi har swimcarneval för Anna och graduationdinner för Oscar på onsdag. På fredag åker Gunilla hem och Nicke och jag ska på julfest för Nickes jobb. På lördag har Debra bokat bord på Sakkura, en japansk restaurang, för alla parkmammorna med respektive den här gången. Janette har ordnat barnvakt åt oss för att säkerställa att vi kan följa med. Jag tror att Debra har bjudit med respektive för att Nicke också ska få lite socialt liv. Dom är för snälla och tänker på oss! Megan och Alec ska nog vara här på kvällen så det blir lite kul för Mikan och Anna också. Oscar ska iväg på sleepover till nån kille i paralellklassen som bjudit över alla killarna i sjuan. Det blir nog livat.