Vilken skillnad det var för Anna den här veckan i pre-school. Hon hade ju lekt med Olivia M i helgen och i tisdags hade vi blivit medbjudna till Lollipops (typ lekpalatset Nickis i Täby) av Victorias mamma Heather. Jag lyckades tajma in det så att Sara sov när vi kom så att jag kunde koncentera mig på att Anna hittade rätt. Men det var ju helt onödigt för när vi kom in så satt Victoria i en liten karusell och ropade på Anna. Sen lekte dom oavbrutet hela tiden, sprang omkring som galningar och var helt sjöblöta när vi gick hem flera timmar senare.

Jag hade tänkt att Anna och jag skulle äta nån kycklingmacka eller så från cafeterian när det var dags för lunchpaus men Heather började med att köpa muffins och pommesfrittes till båda tjejerna redan när vi kom så då var den tanken förstörd. Vi träffade även Kristian som går i Annas grupp och hans tvillingbror Jackson som går i den andra gruppen. Dom är enäggstvillingar och otrooooligt lika, förstås. Kristian hör till en av de gulligaste killarna i klassen och hans mamma var också väldigt rar. Hon är smyckesdesigner och har tagit fram ett eget märke som heter Mad-Molly. Mad fick hon för alla tyckte hon var galen som skulle driva upp en egen verksamhet med ett par tvillingkillar hemma. Lösningen var nattarbete.
På onsdagen när Anna skulle till pre-school så var det flera tjejer som ville leka med Anna, så även om det var lite dystert att skiljas från pappa (det var han som lämnade) så hade hon haft en jätterolig dag berättade hon och fröknarna när jag hämtade henne. Och när jag lämnade henne på torsdagen och fredagen så var det helt utan tårar - tvärtom. Tror att det blev en vändning för Anna.
Nu har det regnat hela veckan men trots det så har vår pool hållit värmen ganska bra. I onsdags så var det inte fullt så regnigt så Nicke och jag badade efter en morgonpromenad ner till parken vid Oxford Street och tillbaka. Sin vana trogen skulle Nicke bada näck och efteråt satt vi vid poolkanten och torkade oss i solen mellan regnmolnen. Plötsligt kommer poolkeepern indrällandes genom grinden vid terassen med nån lärling i släptåg. Jag var ju rätt glad att inte jag också hade badat näck. Nicke drog åt sig en handduk som hängde på staketet intill och låtsades som ingenting. Thihi...
Mikaela hade sin kompis Emelie här igår och dom badade och hade kul. Jag pratade en hel del med Emelies mamma, Cindy. Hon berättade om hur det är med tjejerna i klassen och det är precis så som Mikan har beskrivit läget för mig i sina dystrare stunder. Den flicka som är den sötaste, sportigaste och mest populära tjejen är det som styr alla andra tjejer och hon är inte alltid så snäll. Emelie har tydligen inte haft det så lätt i år med tjejgänget så Mikaela var ett välkommet tillskott till gruppen. Cindy berättade också att en annan av Mikans klasskamrater som hör till de snällare tjejerna, Yasmin bor bara några kvarter härifrån. Vi beslutade oss för att gå förbi hennes hus på väg till parken. Hon följde med oss och nere i parken lekte de tre tjejerna oavbrutet och hade kul. Jag hörde hur Mikan pratade med dem på engelska och det var härligt att höra hur hon faktiskt kommit igång med språket. När det var dags att gå hem (1 timme senare än planerat) så var det fortfarande ingen som ville gå hem men insåg att det nog var dags. Det hade mörknat och snart skulle kvällens höjdpunkt börja. Det var Riverfestival fyrverkerier kl.19.
Våra snälla grannar uppe på höjden (huset ovanför vårt) ringde på dörren en timme innan och frågade oss om vi ville titta från deras balkong. Där stod vi på första parkett och tittade. Fyrverkerierna pågick i en halvtimme så det var lite långdraget för dom små och dessutom var dom hungriga. På vägen nedanför oss, branta "väggen" backen stod bilarna huller om buller och det var hundratals människor på vägen och tittade. Det var ett maffigt fyrverkeri men vi som är vana vid vattenfestivalens fyrverkerier är inte så lättimpade. Dom hade ett par häftiga militärflygplan som inledde och avslutade fyrverkerierna med att åka på låg höjd över floden och med en stor eldslåga baktill.
Nicke har varit jour hela veckan men inte behövt jobba särskilt mycket. Ett par kvällar och än så länge ingenting på helgen. Men det innebär att vi inte har kunnat planera in nån utflykt för helgen. Vi har fått hålla oss hemma så då bestämde vi oss för att öppna det hemliga paketet som vi fick med oss från familjerna Corp och Matthiessen innan vi åkte. Det har barnen längtat efter ända sen vi kom hit.


Vilken festkväll det blev med Ahlgrens bilar, Dajm, lakrits och Hänt Extra! Allt om Runar som stal en likbil och liket trillade ut, Anna Book som räddade Peder Lamm från att brinna upp och om Brad o Angelina som sålt sin baby för 35 miljoner. Allt är mer eller mindre sant men inte desto mindre underhållande. Kaviaren sparar vi till frukostäggen liksom knäckebrödet och "Att angöra en brygga" får vi ta i särskild ordning. Tusen miljoner tack! Det var ett roligt paket.

2 Comments:
Hej på er söta familjen Nyman,
Idag är det första gången vi är inne på er blog och FY så roligt att läsa och inte minst titta på bilderna. Helmysiga familjen Nyman som saknas på vår gata! Det är så tomt här nu - alla kattungar har flyttat hemifrån och ingen Anna som kommer och kollar läget. Och ingen Oskar, Mickan och sara heller. Iza var alldeles förbryllad - men dessvärre är hon fortfarande bra på att smita in på er tomt och leka utan lov!
Just idag har Iza och Viveka hälsat på delar av era inhysingar - som verkar trivas ihjäl sig i Ekeby och med huset. På lördag blir det knytis-kräftis på vår tomt med Birkavägen 11, 13, 16 och 18 + Ekebyvägen 13. Vi skall äta en speciellt god kräfta för er!
Familjen Zetterberg mår bra - och tack snälla ni för kortet från er som kom just idag. Så roligt att det verkar bli bra på Annas skola och huj vad kul med alla sporter och aktiviteter för stora kidsen.
Kram och på återhörande från Viveka & Co
Jo McNamaras verkar stormtrivas. Vi får väl se hur det blir i november... :-) Kräftskiva blir en perfekt avslutning för Peter. Undra om IKEA i Brisbane har kräftor? Det måste jag kolla.
Här har vår granne just skaffat en golden retriever valp - hur söta är inte dom då? Men tyvärr är inte dom grannarna lika välkomnande som familjen Z även om vi har varit där och klappat.
Vi saknar livet hemma på gatan och möjligheten till utomhuslek i trädgård och på gatan. Det funkar inte riktigt så här. Man går till lekparken. Tomterna är för små och just vår tomt består endast av en pool. Det är i o f s bra men en liten snutt gräsmatta hade inte skadat.
Hälsa alla grannarna så jättemycket från oss och vi ser fram emot en kräftskiva nästa sommar istället - en welcome home skiva.
Kram på er alla från Nymans
Skicka en kommentar
<< Home