Ännu en fullspäckad helg har gått. Den inleddes redan på fredagen då några av Nickes kollegor tog med oss på en restaurang en bit utanför stan, i en förort nordväst om Brisbane. Vi hade inte riktigt kollat upp exakt vart vi skulle och blev lite överraskade när vi satte oss i bilen hur långt det var att köra. Förmodligen tog vi inte heller den närmsta vägen men trots att vi kom ca 30 min efter avtalad tid så var vi nästan först. Det var ett fantastiskt ställe för barn särskilt utvalt just av den anledningen (läs - för alla våra barns skull). Restaurangen i sig var ingen särskild men i anslutning till restaurangen fanns ett härligt lekområde för barn i alla åldrar, t o m Oscar och Mikan. Klätterställningar för stora och små, playstationrum, filmrum för lite äldre barn också Annas favorit - en karusell - som visserligen kostade 2 AUD att åka men vilken höjdare!

När barnen hade ätit upp sin mat som antingen var fish & chips, steak & chips, chickybits & chips eller lasagne(!) & chips så såg vi knappt röken av dem på hela kvällen.

5 kollegor (inte särskilt många m a o) med respektive hade slutit upp kring bordet och folk beställde och åt i olika omgångar - det var ingen bordsbeställning så man fick ställa sig i kö, vilket gjorde att maten kom till bords lite olika. En väldigt stökig men ganska avslappnad miljö. Jag pratade en hel del med Paul (kollega ngt äldre) och hans fru (?), Anthony (kollega ngt yngre - ej specialistf från Tasmanien) och hans holländska (asiatiska) flickvän (?) samt initiativtagaren Melannie (kollega men inhyrd) och hennes man Hector (också läkare). Det var väldigt trevligt, en helt annan typ av kväll än BBQ:n förra veckan men minst lika trevlig.

Lördagen (en mycket blåsig lördag) ägnade vi som vanligt åt fotbollsmatcher på förmiddagen. Mikan var först ut och dom hängde med bra i första halvlek men sen fick dom motvind, bokstavligen och förlorade tyvärr (som vanligt). Mikan spelade bra och fick spela ganska mycket. Det är verkligen skillnad mot i Sverige där man ju redan i den här åldern tar det ganska allvarligt, toppar lagen och driver på. Här får den som vill (bra eller dålig) stå i mål och under matchens gång kan man få spela på helt olika positioner. Mikan spelade först mittfält/top och sen defens. Målvaktande avstår hon helst ifrån. Nu återstår bara en träning och en match för säsongen. Oscar har 2.


Sen var det dags för Oscars match och dom mötte laget som dom spelade final mot förra året och vann då mot dem i ett golden goal. Båda flyttade därmed upp i en högre division och nu förlorar dom hela tiden. Det började bra och i första halvlek ledde "the Eagles" med 1-0. Oscar hade dessutom ett ribbskott som dök ner på mållinjen men tyvärr inte blev nått mål (även om "alla" var säkra på att den var inne). Men i andra halvlek tappade dom in ett mål och matchen slutade oavgjort. Oscar var sur som ättika.

Efter matchandet var det bara hem och fixa iordning för Annas lilla kalas i parken som vi bjudit in några få till. Signe (med familj), Evie (+ mamma) och Maddie (grannflickan med familj) kom allihop så vi blev några stycken trots allt. Anna fick sin riktiga tårta överöst med godis (enligt beställning) och den här gången hade jag lyckats bättre med sockerkakan. Och de vuxna bjöds på öl och tilltugg.

Om det inte hade blåst så himla mycket hade vi nog kunnat hålla på rätt länge men när solen började gå ner vid 5 tiden så stod vi vuxna inte ut längre. Barnen hade kunnat hålla på längre förstås. Anna hade fått en sorts raket i skumgummi som man sköt upp i luften med hjälp av luft. Man stampade helt enkelt på en sån där hederlig gammal luftmadrasspump-bubbla som var kopplad till raketen och så flög raketen säkert 10 meter upp i luften och hamnade långt bort eftersom det blåste så. Alla barnen (och några vuxna) köade och bråkade om att få prova på att skuta iväg den. Låter löjligt men det var enormt kul.

Jag fick möjlighet att prata med Evies mamma, Magdalena som då är svensk och har bott i Australien i 16 år. Hon har nyligen separerat från Evies pappa Paul, jobbar på flygplatsen som flygledare och håller på att sälja huset för det är för stort för henne att dra runt. En urtrevlig tjej och Anna och Evie kommer dessutom väldigt väl överens så vi kommer nog ses mer. Evie förstår svenska ganska bra men pratar inte helst. Bland det första hon sa när hon var lite var: "Evie's gonna talk like daddy, not like mamma." Evie är alltså en flicka från pre-school som går i den andra gruppen. Dom ses ibland på outdoorplay och lunchtime och har jättekul ihop. Thank god for Evie för Anna har haft en jobbig vecka på pre-school. Hon vill inte gå - hon förstår ju ingenting. Funderar på att byta grupp om det går. Eftersom Evie bara pratar engelska så kanske Anna lär sig i alla fall. Tror dessutom att den gruppen är bättre för Anna. Vi får se hur jag gör.

Efter kalaset kom Printzarna hem och käkade lite hamburgare (Nickes hemmagjorda). Vi hade väldigt trevligt och dom var så nöjda för deras lilla Ester sov flera timmar.

Och idag söndag har vi varit på AFL - Australian Fotball League eller aussie rules som det också heter. Janette med barn, Megan 11 och Alec 8 tog med oss dit. Vi hade tittat lite på matcher på TV men inte riktigt greppat spelet och när vi kom dit så insåg vi att det vi sett på TV var i själva verket inte AFL utan rugby.
Ooops! AFL var nått helt annat det!! Vilken action! 3 timmar (4 halvlekar) svischade iväg och nu har vi lärt oss hur det går till. Oscar vill absolut börja med det.
Tyvärr går säsongen mot sitt slut och drar inte igång igen förrän framåt påsk. Den löper parallellt med fotbollssäsongen (soccer) tyvärr. Snart är det dags för swimming och kricket.



Efteråt gick vi hem till dem och fick lite fika som Anthony förberett. Dom är riktigt idrottstokiga i den familjen så på deras minimala backyard hade dom målat upp fotbollsmål på planket (staketet) och mot huset hade dom ställt upp AFL-stolpar som utgör målen. Någon fara för att fönstrena ska gå sönder är det inte då alla fönster är täckta med fönsterluckor för att stänga ute solen/värmen. Där härjade barnen medan vi snackade med Janette och Anthony. Janette är också läkare - GP dvs general practitioner och Anthony är i byggbranschen. Dom tipsade oss om en massar roliga utflyktsmål bla Howe Island som vi måste åka till och Tasmanien. Japp - det finns mycket att göra men så lite semester. Hur ska vi hinna med allt?