Nymans down under

onsdag, november 15, 2006

Den stora galopptävlingen Melbourne cup gick av stapeln i tisdags. Jag och småtjejerna var bjudna på lunch till Debrah och det var klänning och hatt som gällde. De stora fick komma efter skolan om de ville. Tack och lov hade jag tagit med mig den snygga linneklänningen i italiensk design som jag fått från Gunilla för flera år sen. Den håller än kan man säga. Jag hade bundit en blomkrans med lite blommor från trädgården och lagt kring min gröna solhatt. Det dög bra. De flesta hade faktiskt ingen hatt men det kunde man ju inte veta.

Debrah hade bullat upp med värsta thaibuffén. Trodde hon hade caterat maten men det visade sig att hon hade gjort allting själv!!! Men så har hon drivit en cateringfirma tidigare så hon vet vad hon gör. Det var supergott - kanske inte så barnvänligt men dock.

Cherry var bas över all betting och satte upp mig på en intern betting lista - a sweep. Fick nummer 23 och det kostade mig 5 AUD. Sen var det dags att åka iväg till TAB och betta på riktigt. Det var bara Cherry, Janette och jag (och småtjejerna) som åkte iväg. It's a male thing varnade dom mig när vi gick in. Och där var nästan bara killar och gubbar men överraskande få människor ändå. Janette och Cherry slängde sig över bettinglistorna och kryssade och skrev så att pennorna glödde. Jag kollade hur dom gjorde, tittade på listan över vilka hästar som var med i loppet och satsade sen 4AUD på nr 12 Pop Rocket - en japansk häst och jockey. Anna ville också satsa så då tog vi även 4 AUD på nr16.


När vi alla gjort våra satsningar och var på väg ut tyckte en funktionär att vi skulle stanna. Loppet skulle gå om 2 minuter. Ja det var väl lika bra att stanna för man vill väl inte missa själva loppet. Vi bänkade oss framför TVn och tittade hur hästarna fick ställa sig i sina bås också iväg. Jag fattade ingenting och kommentatorn hetsade upp sig och babblade på så till den milda grad att det inte fanns en chans att hänga med. Som tur var kunde man följa hästarna i täten med hjälp av några siffror i nederkanten på skärmen. Där stod dock inte mina hästar - helt oväntat... När det drog ihop sit till upploppet så försvann hjälpsiffrorna totalt och då fattade man verkligen inte hur hästarna låg till. Efter 3 minuter var loppet över och jag var 30 AUD rikare - hur det nu hade gått till? 2 av 3 hästar jag satsat på hade placerat sig. Japanen på 2:a plats och nr 23 i svepet hemmavid kom 3:a. Fick faktiskt mer för 3:an i det s k svepet än det jag satsat på TAB (är det ATG det heter där man satsar på hästar hemma?).

Hur som helst - jag vann nog mest av alla. :-) Är det det som kallas nybörjartur kanske? Glad i hågen inkasserade jag min vinst och vi travade ut ur TAB för att åka tillbaka till Debrahs lunch. På trottoaren hörde vi att det var några som bankade ivrigt på fönsterrutan inifrån TAB. Oj hade vi glömt nått - nej min handväska var med kunde jag konstatera, men så såg jag att dom pekade på en liten tjej som satt kvar på golvet där inne och pillade på nått. Oooops! Vi glömde visst Sara... Hon hade inte märkt att vi gått så hon var vid gott mod. Janette och Cherry höll på att skratta ihjäl sig och hade en rolig historia med sig tillbaka som ersättning för den dåliga utdelningen på hästarna. Det kunde jag bjuda på. :-)

På torsdagen var jag ute på tjejmiddag med parkmammorna. Vi tog CityCaten till ändstationen där dom byggt ett helt nytt område - likt Hammarbysjöstad, möjligen inte så mycket bostäder utan mest ett område för att ta emot stora båtar. Där har det i alla fall öppnat en hel massa schyssta restauranger och vi skulle till en av dem - Manxx. Vi hade en fantastiskt trevlig kväll. Jag pratade mest med Mandy som är uppvuxen på en gård inne i landet med vetefält ffa. Men när torkan blev för svår så var dom tvungna att utöka med djur också. Det var roligt att höra hur livet på landet var. Hon rekommenderade oss att åka till nått som heter Beau Dessert, ca 2,5 timme här ifrån och titta på lantlivet. Man kan få handmjölka kossor, plocka nyvärpta ägg och så där. Där finns också en vingård. Låter inte alls dumt som en utflykt.

I onsdags kom Nickes kollega från SÖS, Johanna och hälsade på. Hon är en sån där ensamresenär som åker iväg på riktiga äventyr. Australien var dock ett outforskat område så när det blev klart att vi skulle hit så ville hon genast komma och hälsa på. Och nu är hon då här fast just nu har hon åkte på en 3 dagars utflykt till Fraser Island. Hur som helst så åkte vi till Surfers Paradise med henne i lördags. Vi tog oss till en strand precis nedanför SeaWorld och den stora Marinan inne i the Broadwater. Nicke hade bokat en Jet-boat-tur åt mig och Johanna som skulle avgå från Marinan. Både Johanna och jag befarade det värsta men det var riktigt kul! Dvs om man inte funderade närmare på miljöeffekterna kring sånna här turer. Nicke var kvar på stranden med Anna och Sara där det var stora och lite för ruffa vågor egentligen.


De stora barnen föredrog att vara hos Sam och Kisaki framför att åka till beachen. Dom skulle titta på en film om växthuseffekten och klimatförändringen i världen - An inconveniant truth. Det är så att man undrar om vi gjort lite för många utflykter den senaste tiden. När vi hämtade upp dem på kvällen så blev vi bjudna på drink. Så där satt vi och gafflade en stund och glömde helt bort att vi skulle handla inför resan till Moreton Island dagen därpå. Stora Woolies hade stängt så det blev till att gå till en mindre och förmodligen snordyr butik istället. Vi var glada att det fanns nått öppet över huvudtaget. Vi skulle vara vid båten kl.08.00 följande morgon.